Modeller permanentas

[Håkan]

Som befarats om olika ”modeller” för fjälljaktens administration, så har både Tåssåsens-(Jämtland) och nu Ammarnäs-(Västerbotten) modellen permanentats som regelsystem för småviltjakten i dessa områden. Till detta har nu införts två nya samebymodeller i Jämtland, Mittådalens och Handöldalens som i princip är en kopia på Tåssåsensmodellen.

Gemensamt för alla dessa fyra modeller är att hela eller delar av områdena är avsevärt dyrare att jaga i samt att de inte tillgodoser årstillståndsjägarnas (kommun och län) behov att jaga. I Ammarnäs är ca 50 % av markerna avsedda för kommersiell jakt där kravet är att anlita jaktguideföretag och i Jämtlands samebyområden är dels priset högre för ett dagskort men dessutom tillkommer ett lottningsförfarande som i hög grad minimerar ortsbefolkningens möjligheter till jakt under de första tre veckorna av jakten.

Ammarnäsmodellen ger visserligen kommuninvånarna rätt att jaga i de s k ”K”-områdena när inte kommersiell jakt bedrivs. Faktum kvarstår dock att ca 50 % av markerna är marker som ortsbefolkningen inte har första nyttjanderätt till och i värsta fall kan bli helt utestängda från – och detta till förmån för välbesuttet folk som är villiga att öppna rejält på plånboken.

I Jämtlands samebyområden pågår lottningsförfarande t o m den 15 september, där en anmälan till jakt ska ha gjorts senast den 31 maj. Det behövs ingen professur i statistik för att förstå, om t ex 5000 norrmän 500 utomläns svenska jägare tillsammans med 500 läns- och kommunjägare anmäler sitt intresse för jakten, att 80-90 % av jakttillstånden tillfaller folk utanför vårt eget land. VAR FINNS RÄTTVISAN I DETTA? Och till detta kommer att övriga kommunområden i Jämtland stängs mellan 6 – 20 september. Följden blir att många jämtlänningar får sin jakt kraftigt reducerad, liksom att de heller inte får tillgång till de intressantaste markerna.

Sammantaget så innebär alla dessa ”modeller” regelsystem som går stick i stäv med de intentioner som drogs upp när fjälljaktreformen genomfördes 1993 – att till ett rimligt pris erbjuda jakt för jägare i Sverige och speciellt till de som lever och verkar i fjällkommunerna. De som skapat ”modellerna” hävdar att ortsbefolkningens jakt tillgodosetts. Ser man till priset för ett årskort kan man förstås argumentera så, men ser man till TILLGÅNGEN på jakt så är det en ren och skär bluff! Det hela är en solklar strategi där man smyger in område efter område med rikemansjakt (ofta från andra länder) i de svenska fjällen. Det finns därför en uppenbar fara att dessa system permanentas i hela fjällkedjan.

Innan valet och inför årets jaktsäsong har ännu inga signaler givits från regeringen att återställa reglerna. Dock har (s) tydligt redovisat att de, vid ett regeringsskifte, kommer att ändra tillbaka den så viktiga § 3 i rennäringsförordningen så att i Sverige boende jägare kan ges förtur till fjälljakten. Motioner har redan behandlats i riksdagen där v + mp ställt sig bakom. Valdagen den 19 september kan alltså bli en viktig ödesdag för oss fjälljägare.

Håkan

[Gäst]

Om det blir en ny regering i höst och om den isåfall ändrar tillbaka paragraf 3 kommer då länsstyrelserna att återgå till systemet som det var innan allt detta elände började?

Peder